ElinVictoria

Eller det var Nils födelsedag i förrgår, men det firades idag. Farfar och farmor och fastrar med familjer har varit här idag och fikat och busat med lilla Nils som blev uppspelt och lycklig av att få leka med sina storkusiner. Efteråt var han helt slut och hade kunnat gå och lägga sig sex men vi fick tvinga honom att vara upp en halvtimme till. Annars blir man väckt tidigt imorgon och det orkar inte mamma och pappa.

Idag känns det som att vi gått emot alla invanda beteenden som finns angående födelsedagskalas och små barn. Vi hade ett kalas utan tårta. Nils har inte fått något paket av oss och han fick inte smaka det lilla fikat vi hade utan fick hålla till godo med sina clementinbitar. Det är inte alla som förstår varför vi gör som vi gör och man får höra kommentarer som; stackars barn. Men jag kan intyga att han är väldigt glad och verkar lycklig trots det. Han vet inte vad fika är och han vet inte om att vissa tycker att sånt är gott. Så jag tror knappast han lider. Han tycker väldigt mycket om clementiner däremot, förutom idag då han inte verkade ha ro att äta alls. Han var för uppspelt. Han tycker väl att det är rätt kul med presentpapper men är inte så brydd i det som är inuti, så blir roligare att ge presenter kommande födelsedagar. Herregud, Lillkillen vår blir 1 år. Han må vara stor men är ändå så liiten. Sen fick han ju paket av kusinerna och får kanske något imorgon av sina andra kusiner.


Sen det här med fika. Jag gillar inte tårta, födelsedagar ger mig alltid prestationsångest och Jonny är inte den som bakar. Så denna gång gjorde vi äppelpaj, något vi båda gillar. Vi bjöd på kaffe och paj. Inte det första man tänker på när man tänker kalas kanske, men ack så skönt!! Detta kommer bli en ny tradition. No more krav på sju sorters kakor och stora bakverk som man kan riskera att misslyckas med. Menar inte att det är fel med mycket fika på kalas. Det är jättehärligt och gott. Men det har alltid gett mig ångest och nu tänker vi ta tag i denna ångest och inte ha massa krav på våra kalas. Vill vi bara ha en paj så gör vi bara det. Vill vi ha tårta och bullar gör vi det. Att ha tagit detta enkla, fåniga beslut gör att det känns som om en tegelsten föll från mina axlar. Förut kunde jag undvika att ha kalas för att slippa baka men nu kan jag återigen se fram emot att kalasa!! En dag, dock, när Nils är lite större och man har riktiga barnkalas ska han få en tårta att blåsa ut ljus på. Men den dagen den sorgen. Kanske kan anställa Johanna då =)