Bra eller Anus?

Jag har hamnat i en karriärsmässig drömsituation, men som mammaledig ångestfylld sjuksköterska som kanske vill jobba några timmar är det mer som att hälla isvatten i den överfyllda ångesthinken.

Jag har just kommit till sans med att jag ska börja jobba lite extra. Efter några mardrömsfyllda nätter där jag drömt att jag gjort alla missar man kan göra, har jag kommit över det chockartade stadiet. Hamnat i det accepterande stadiet och till och med börjat känna, att jo visst det kanske kan bli skoj att träffa mina kollegor igen. Där var jag. Igår. Men så ringde en annan chef på en avdelning som jag sökt jobb på tidigare och där jag gjort praktik. Erbjuder mig massor av extrajobb. Överväldigar mig så till den grad att jag varken vet in eller ut. Hade jag varit mitt gamla jag, utan bebis, hade pengadoften tagit tag i mig och bestämt. Nu är ju dock fallet annat. Och vad ska min riktiga chef säga? Jag är ju alldeles för lojal för sådana här saker. Men det hade ju varit bra med extrapengar till Spanienresan. Så här arbetar min hjärna just nu. Fram och tillbaka. 

Som sagt, jag är annars i en dröm situation. Tänk att kunna känna att Alla vill ha mig!

RSS 2.0